Ja, egentligen hette det ju inte så, utan vid starten 1847 fick företaget namnet Trollhättans Mekaniska Verkstad. Grundarna var Antenor Nydqvist (1817 – 1914), Carl Olof Holm (1804 – 1881) och Johan Magnus Lidström (1818 – 1850).
1833 tog Antenor och hans bror Herman examen på Tekniska institutet, nuvarande Tekniska högskolan i Stockholm. De ville nu, så snart som möjligt, ägna sig åt praktiskt arbete och hamnade som första anhalt i Mölndal. Här lärde de känna fabriksmästaren Carl Olof Holm och fick också stifta bekantskap med engelska spinnerimaskiner.
Det blev en kort vistelse i Mölndal för bröderna ville ut i Europa. De begav sig först till Tyskland och sedan vidare till Österrike och Frankrike. Tyvärr dog brodern Herman under deras europaår och efter att Antenor tillbringat en tid i Mûlhouse i Alsace begav han sig 1841 hem till Sverige igen. Ett jobb som driftsingenjör på Brevens järnbruk väntade honom och han kom där i kontakt med sin ungdomsvän Lidström, som var driftsingenjör vid Hellefors bruk. Båda var uppfinningsrika och hade ett speciellt intresse för de nya strömsnurrorna, m.a.o. de ursprungliga vattenturbinerna. Tanken på att starta en egen mekanisk verkstad mognade och det var tänkt att ske tillsammans med Holm, som Nydqvist haft kontakt med alltsedan tiden i Mölndal.
De tre började leta lämplig plats för sin verkstad och fastnade till slut för Trollhättan. Ett mycket viktigt skäl för det var Nils Ericson, som visade stort tillmötesgående och intresse. Vid midsommar 1847 undertecknades markavtal med Kanalbolagets direktion och i november stod den första verkstadsbyggnaden klar på kanalens västra sida.
En Kort NOHAB-historik har skrivits av Henrik Olsson, historiker på Innovatum.