Götiska förbundets fattigfriskola

Texten på stenen lyder: Här intill invigdes 12 januari 1818 den första skolan i Trollhättans kommun. Götiska förbundets fattigfriskola. Lokalen skänktes av förbundets stiftarbroder Gustaf Jochnick.

Minnesmärke Fattigfriskolan
Minnesmärke Fattigfriskolan
Den 12 januari 1818 är en viktig dag i Trollhättans historia för då invigdes den första skolan. Det var Götiska förbundet som den dagen startade sin ”fattigfriskola”.
Det hade bevisligen funnits bebyggelse och därmed också invånare på ”Stranna” sedan början av 1400-talet. Den äldsta kända invånarförteckningen är från 1748 och då fanns här ca 200 personer. Sockenkyrkan låg i Gärdhem och det var lång väg att skicka sina barn till klockaren för eventuell undervisning. Man kan utgå från att få, om någon, tyckte det var värt mödan att skicka sina barn dit. Dessutom var det absoluta flertalet mycket fattiga och hade helt enkelt inte råd att betala extra för undervisning.
1815 stiftades ordensällskapet Götiska förbundet i Västra Tunhems kyrka av bland andra bröderna Gustav och David Jochnick från Trollhättan. Dessa ivrade för att en s.k. fattigfriskola skulle förläggas hit och fick även stöd av dåvarande prosten N. P. Norrman. Han skrev bl.a.: ”Vi ha i Götaland ett ställe, rikt bebott, där flera slags människor vimla om varandra. Jag menar Trollhättan, vari där uppfödde barn se och insupa av många olika människor blandade seder, men som självt äger ingen ledning att formera sina egna, som saknar all skoleinrättning. Skulle det ej vara förtjänt av sällskapets uppmärksamhet?” 1816 beslöt så Götiska förbundet att förlägga en skola hit och Gustav Jochnick ställde gratis en byggnad i kvarteret Sjöfrun till förfogande. Som Trollhättans förste skollärare anställdes den 19 november 1817 Carl Magnus Lithner, men lämnade tyvärr Stranna redan efter ca tre år för att bli komminister i Lekåsa.
Han ersattes av Gustaf Gerhard Swebelius som hade prästvigts 1821. Denne gjorde sig tyvärr känd som egensinnig och uppstudsig mot överordnade. Speciellt svårt hade han för att komma överens med Jochnick. Styrelsen tröttnade snart på alla stridigheter och förslag väcktes om att flytta skolan närmare Göteborg. Den 9 december 1822 togs beslutet att flytta till Mölndal. Fattigfriskolan upphörde alltså och Swebelius fick flytta från orten.
Götiska förbundet överlämnade dock 500 Rdr Bko för att användas om en ny skola skulle komma till stånd på Stranna.
Besvikelsen var naturligtvis stor över att man nu åter igen var utan skola. Men Gustav Jochnick tillsammans med sin bror David började genast arbeta för att starta en ny skola. Finansieringen fick man hjälp med av Slussbolaget och ett antal industrier och på våren 1824 kunde den nya skolan, ”Friskolan Kronprins Oscar”, med pompa och ståt invigas. Förste läraren blev Pehr Gustav Cederqvist.
Vid invigningen fanns 64 elever inskrivna och höll sig runt det antalet fram till 1829 då det ökade till 73 och till 84, vilket var 20 fler än salen kunde rymma, år 1834. Samma år utbröt en koleraepidemi och skolan stängdes eftersom den var tvungen att användas som sjukstuga. Samtidigt började man planera för en ny skolbyggnad, Prins Oscars skola.

5 reaktioner till “Götiska förbundets fattigfriskola”

  1. Werner Johnsson skrev en bok specifikt om Fattigfriskolan. Den trycktes i 300 numrerade exemplar 1937 till Götiska Förbundets Torstenssonsloge 10 årsjubileum.
    I denna 74 sidiga skrift finns många detaljer. Bland annat bakgrundsarbetet, namnen på de första 17 eleverna, vilket materiel skolan hade mm
    Werner var ordförande i Torstenssonslogen i 26 år.
    Torstenssonslogen är fortfarande aktiv och är i dag förbundets största gille

    1. Har inte hört talas om denna men det låter ju väldigt intressant. Vet du om det går att få tag på den, och vad heter den?

  2. Intressant artikel.
    Min morfar avslutade sin skolgång i Götiska Förbundets skola i Mölndals kvarnby 1879 efter 6 terminers skolgång. Blev sedermera snickare, ställningsbyggare och grönsaksodlande bonde.
    Avgångsbetyget är också lite kuriöst. Naturligtvis ingick kristendom, modersmålet, historia geografi och välskrivning.
    Dessutom ingick
    tyska språket, arithmetik och algebra, fysik, kemi, bokhålleri, Linear- och perspektivritning och frihandsteckning.
    Hur såg studieplaner ut i Götiska Förbundets skola? Vem fick gå där? Vad var syftet?
    mvh

    1. Hej Benny!
      Ber om ursäkt att jag svarar dig först nu.
      Det var en intressant fråga du kommer med, och om jag varit hemma så hade jag direkt kikat i Werner Johnssons bok ”Trollhättans skolor genom tiderna” och kanske hittat svaret där. Jag är tillbaka först i början av juni så jag ber att få återkomma då.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.